Nio månader före Jul firar vi nu Herrens bebådelse. Vad innebär det?
I den första berättelsen i Biblen ser vi hur människan, som lyssnat till ormens röst, misstänker Gud. När hon hör Guds steg i trädgården blir hon rädd. När "Herren Gud ropade på mannen: "Var är du?", svarade han:"Jag hörde dig komma i trädgården, och så gömde jag mig." Människan litar inte längre på sin skapare, hennes hjärta har blivit förgiftat. Hon projicerar på Gud sina sjuka föreställningar. Hon vänder sig bort från honom som är livets källa och stänger in sig i sitt mörker, i dödens land.
Men Gud fortsätter att söka människan. Gud ger sig i väg, han är den gode herden som letar efter sitt förlorade får och som inte kan ge sig förrän han har funnit det. Människans väg bort från Gud går in i döden, Gud söker människan in i döden.
Gud som inte kan dö blir människa. Ordet i vilket allting blev skapat blir kött, Jesus Kristus.
Den första människan hade utestängd Gud från sin värld. Nu måste en människa säga JA så att Gud kan komma in i världen och hela människans hjärta. Under hela första Testamentets berättelse ser vi hur Gud förbereder sin ankomst. Han kallar en man, Abraham, och Abraham litar och lyder. Av honom blir det ett folk och i detta folk föds Maria.
I en homilia från 1100-talet beskriver den helige Bernard av Clairvaux hur hela skapelsen håller andan i väntan på Marias svar och först när hon säger: "Se jag är Herrens tjänarinna", kan Ordet bli kött i Marias sköte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar