Genevièves begravning i Paris

I måndags flög jag på nytt till Frankrike och kom tillbaka i onsdags, det blev en mycket kort vistelse i Paris. En av mina medsystrar hade dött ganska hastigt och begravningen var i tisdags. Jag fick reda på detta med mycket kort varsel och tänkte först att jag kunde be med dem här i Rättvik, men sen kände jag ett behov av att vara med fysiskt och beslöt mig för att åka dit. Som tur var hittade jag en billig biljett. Det var mycket fint att vara med, både för mig och även för andra.

Geneviève stora släkt var där, många systrar en del vänner och bekanta, vi var minst 150 stycken. Geneviève som hade varit lärare i franska, latin och grekiska undervisade nu, när hon gått i pension, asylsökande människor i franska. Hon älskade sina elever och var älskad av dem.

Vi kände varandra från våra unga år i klostret. Vi har inte levt längre perioder tillsammans, men vi träffades då och då, ibland med många års mellanrum. Vänskapen utvecklades tyst och stark fast kommunikationen inte alltid var lätt. Sedan jag kom till Berget hade vi då och då långa telefonsamtal och jag förvånades över att dialogen blev djupare då än när vi satt i samma rum. För tre år sen tillbringade hon sin semester här med mig och blev helt tagen av den svenska naturen och de ljusa nätterna.

Geneviève du har lämnat oss så hastigt, men vänskapsbandet lever vidare. Du har gått in i LIVET och du kallar oss att lyfta blicken för att finna dig där du är, hos Gud.
Det var så fint att fira mässan med dig mitt ibland oss. Du förenade oss denna korta stund, både kända och okända. Vi fick följa dig, på din sista jordiska resa, genom denna underbara stad som du älskade så mycket och vi lämnade din kropp till jorden i kyrkogården vid foten av ”la grande arche de la défense”.

Nu har jag många vänner i himlen - utöver de helgon jag mött i mitt liv och som har varit mina följeslagare - Du är där Geneviève med många andra.