Idag firar vi Teresa av Lisieux. Roligt att få fira sina vänner! Hela denna dag har varit för mig upplyst av hennes närvaro.
När jag var 16 år läste jag för första gången hennes självbiografi. Innan dess hade jag hört om henne, men vi var inte bekanta. Kanske var jag lite rädd för henne. En karmelit, instängd i sitt kloster, som dog så ung. Det kändes lite främmande och ouppnåeligt.
När jag började läsa kunde jag inte slita mig från boken. Hon talade rakt in i mitt hjärta, det var inte skrämmande längre. Jag började ana att allt är nåd. Att Gud är nära och älskar oss så otroligt mycket. Teresa hade lidit mycket under sitt korta liv, men vilken glädje, vilket ljus i hennes berättelse.
1 kommentar:
Pater Josef Nilsson, som läger ut sina predikningar på Gråbrödernas hemsida, talar ofta om lilla Therese, och jag har upptäckt henne genom att höra honom. En fantastiskt människa, verkar det som, en som lever ett helt och fullt liv i uppståndelsens glädje.
Skicka en kommentar