En dold Gud

Nu har jag inte skrivit någonting på länge och det känns nästan som om jag hade tappat kontakten.

Vill gärna ta upp den igen!

 

Jag funderade nyligen över två verser hos profeten Jesaja:
”Du är sannerligen en dold Gud”
Och lite längre ner:
”Jag har aldrig talat i det fördolda,
Någonstans i ett mörkt land,
Aldrig uppmanat Jakobs ättlingar
Att söka mig i tomheten”
(Jes 45:15 och 19).

 Detta är en av många paradoxer i bibeln.

En Gud som både döljer och uppenbarar sig.
Gud är kanske inte på den plats vi ger honom?
Han är kanske inte som vi tror?
Han är det outgrundliga, den som är helt annorlunda alla våra föreställningar
och våra så kallade ”Guds bilder”!

Våra bilder är för små. Vårt hjärta är för trångt.

Gud är större, Gud är nära, Gud är enkel.
Han talar till den som öppnar sig för honom
den som faller ner inför Honom i tyst förundran och tillbedjan.
”Han störtar härskare från deras troner,
Och han upphöjer de ringa” (Luk 1:52).