25 mars - Jungfru Marias bebådelsedag

I morgon firar kyrkan Marias bebådelsedag.
En fest som vi firar år efter år och som vi kanske inte reflekterar över så mycket.
Men det som sker övergår helt vårt förstånd. Hur kan vi förstå detta otänkbara att Gud blivit människa? Inkarnationens mysterium. Guds Ord, Logos, genom vilket allting är skapat blir människa i Marias sköte. 
Maria står själv, som den första människan, inför detta stora mysterium. 
Hon hör ängelns hälsning: "Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig", och hon blir förskräckt och undrar vad denna hälsning skulle betyda." "Hur skall det ske?" frågar hon.

När Jesus är tolv år gammal och Maria och Josef söker honom och efter tre dagar finner honom i templet skriver Lukas: "De förstod inte vad han menade med sina ord". 
Maria och Josef står inför Jesu mysterium. De förstår inte och Maria bevarar allt detta i sitt hjärta.
Maria försöker inte reducera mysterium till det hon kan förstå. Hon litar helt på det ord som har sagts henne: "Må det ske med mig som du har sagt". 
Maria tar emot och låter Ordet växa i hennes kropp i hennes själ i hennes förstånd. Hela hennes person utvidgas och växer så att hon blir i stånd att stå vid korset, att bejaka Guds hemlighetsfulla vilja. Hon tar emot korset som för världen är dårskap och stötesten. 
Där vid korset kan Jesu anförtro alla människor, som han har kommit för att frälsa, åt sin moder, hon, den troende ar plats i sitt hjärta för alla Jesu bröder och systrar, hon blir vår moder.

Inkarnationens mysterium, Gud som blivit människa, är så stort att människor i alla tider - och inte minst i vår tid - har försökt "förklara" det, göra det mer "mänskligt", reducera det till det som är acceptabelt för vårt mänskliga förstånd. Maria går rakt in i mysterium, hon tar emot det i sitt hjärta, hon låter Gud utvidga hennes mänskliga kapacitet: "helig Ande skall komma över dig och den högstes kraft skall vila över dig." Hon blir verkligen "Guds moder", och Jesus ger henne till oss så att hon blir vår moder i tron.