Igår var jag med på en mässa i en underbar romansk kyrka i Poitiers. Församlingen bildades för några år sen av en lekmanna kommunitet, ett sjutiotal personer - en del unga familjer - ( i denna stad finns ett tiotal kyrkor där man firar söndagsmässan). Igår tog man emot tre barn 5, 7 och 8 år, och firade deras första etapp till dopet. Barnen blir döpta i juni. Jag blev djupt rörd av detta firande.
I början av mässan hälsades hela församlingen välkommen. Prästen kallade fram de tre barnen och deras föräldrar. Han berättade för dem att han skulle teckna dem med korsets tecken och att deras föräldrar också skulle göra det efter honom. Sen fick varje barn ett kors och en barnbibel, en tecknad bibel för den yngsta som inte lärt sig läsa. Prästen sa till dem hur viktigt denna bok var och att de skulle nu lära känna Jesus som lär oss vem Gud är. Barnen uttryckte sen på ett enkelt sätt sin egen vilja att bli Guds barn genom dopet och församlingen frågades om de var villiga att stödja dem.
Sen fortsatte mässan. Efter läsningarna kallades alla barn som var närvarande att samlas i olika grupper för att tillsammans fördjupa Guds ord. De kom tillbaka till kyrkan strax före nattvardsutdelningen. Några av dem som redan gått till sin första kommunion tog emot Kristi kropp och andra en välsignelse.
Efter den sista välsignelsen berättade barnen vad de hade gjort i de olika grupperna. "Vi har lärt oss..." så började de olika redogröselserna. De hade lyssnat på Ordet, mediterat över det och lärt sig!
Efter mässan talade jag med en lite äldre ministrant, med downsyndromet, som hjälpt till att delat ut kommunionen. Han gjorde det stammande och med stort allvar. Han var mycket stolt över det uppdrag han fått av biskopen och berättade för mig att det var han som lärde ut dem yngre ministranterna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar