"Kom och se var han låg," säger ängeln till kvinnorna, "Han är inte här, han har uppstått , så som han sade."
Vid Jesu födelse säger änglarna till herdarna: "gå och se." De gick och såg det nyfödda. "Allt var såsom det hade sagts dem". Barnet kan man se. Den uppståndne kan man inte se. Man ser bara den tomma graven.
Vi kan inte gå och konstatera att han har uppstått, vi kan bara tro på dem som har sett honom levande och vars liv har blivit förändrat, på vittnen som blivit överraskade av hans närvaro. Han möter kvinnorna på väg från den tomma graven, han möter de två lärjungarna på väg till Emmaus, han möter lärjungarna som är instängda av rädsla för judarna. Deras tro på honom tycktes ha släckts efter Korsets nederlag, man nu vittnar de om att han lever och att uppståndelsens ljus börjar lysa över deras liv och ge det mening.
Den uppståndne möter oss i vår vardag och vill ge sig till känna. Vi tror på uppståndelsen för att han har mött oss och för att andra har vittnat om hans ljus, hans kärlek, hans kraft för oss. De som har sett honom och erfarit kraften i hans uppståndelse kan bara vittna om ett möte om har förändrat deras liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar