världen är större, människan är större

Människan som bara litar på det hon ser med sina ögon, hör med sina öron, tar på med sina händer, förstår med sitt förnuft, stänger in sig i sin lilla värld. Hon begränsar verkligheten. Hon tappar till och mer kontakt med sitt djupa Jag, hon hittar inte längre vägen dit. Världen blir på något sätt tillplattad, endimensionell . Hon tolkar alla sina behov och sin längtan på ”hudens nivå” och försöker tillfredsställa dem på denna nivå! Hon vill äta sig mätt, tvätta sig ren, tillfredsställa sina sexuella behov…
Men våra behov har inte bara en kroppslig dimension, utan även en andlig. Vår längtan kan inte tillfredsställas bara på ett jordiskt sätt. Den jordiska maten räcker inte till.

Vi äter och andas för att vi inte har livet i oss. Vi är beroende av den som ger oss det, vår skapare. Livet kommer utifrån och in till oss som en gåva. Och den som ger oss det längtar efter oss. Han bjuder oss inte bara att ta utan att ta emot. Han vill möta oss för att han har sin glädje i oss . Han vill hela oss från vår instängdhet, vår blindhet och dövhet så att vi utan rädsla kan lyfta blicken och ha vår glädje i mötet med Honom.