Första söndagen i juli. Grått och regnigt!
Undrar ibland om någon läser det jag skriver. Det känns som att kasta en flaska i havet. Kanske når det fram till någon som behöver det just nu? Kanske går det förlorat i det stora vattnet?
Mediterrar över den text vi (av misstag) läste igår i mässan. Ur Amos bok:" Den dagen skall jag resa upp Davids förfallna hydda, mura igen rämnorna och resa upp det som rasat. Bygga upp den som i forna dagar" (9:11).
För 15 år sen, när jag var i vårt lilla klostret i Senlis (några mil norr om Paris) brann hela övervåningen. I nedrevåningen var allt huller om buller. Vår provinsial kom för att se det som hänt. Hon plockade på golvet ett litet kort som ramlat där och läste just dessa ord! Vi kunde bara skratta och tacka för denna osannolika tröst!
12 kommentarer:
Visst finns det läsare. Det du skriver betyder mycket för mig, tack, för att du gör det.
Linda
Ville bara tacka för det du skriver som jag värdesätter högt. Läser det regelbundet men skriver sällan något själv./Karin
Följer din blogg på så vis att jag på min startsida direkt ser om du har uppdaterat. Dina tankar har vid några tillfällen burit inspiration in i mina predikningar. Så fortsätt skriva!
Du skriver bra och kärnfullt om det viktiga i kristen tro, Kommenterar sällan men läser!
//Wladimir
Jag läser med stor glädje dina inlägg och ser framemot flera
Jag tittar regelbundet på din blogg o ler var gång du skrivit. Det berikar!
Tusen takk for at du skriver! Er stadig innom, dine ord gleder mange!
Kära syster Veronica,
tack för allt du skriver till eftertanke och uppmuntran..ibland till utmaning , ibland blir det "aha!" och ibland ett leende, som idag, just när jag behövde det...varmt tack!
Karin R
Jag läser dina ord Syster Veronica. Du betyder så mycket, jag tackar Jesus för att du finns och kan formulera dina ord så väl.
Även jag brukar läsa det du skriver och finner ofta tröst, inspiration, eller får något att fundera över. Tack för att du skriver....även fast du inte kan veta om eller hur många du når.
kära syster,
dina ord har andes vind som susar ut över landet. Många fler än du tror berörs. Fortsätt skriv, om stort och smått om minnen och möten om människor och vår Herre.
Jag följer dig i bönen.
//Fredrik
Dina ord har tyngd kära syster. Så hav tröst!
Per
Skicka en kommentar