Ibland,
och inte så sällan, hör man
att
det är exklusivt att bekänna Jesus Kristus som världens ende frälsare.Att tro att den kristna vägen är den bästa
Att vi, som kristna har sanningen och är de bästa!
Att detta initierar ett exklusivt sätt att tänka i ”vi” och ”de” kategorier.
Vi
måste lyssna på denna kritik.
Vi
är inte de bästa. Vi har inte sanningen.Att vara troende kristna är en stor nåd som vi inte har förtjänat,
den har givits åt oss som en ren gåva.
”Vad har du som du inte har fått” frågar Paulus.
Samtidigt säger han: ”Jag ska berömma mig av Kristi kors!”
Att
erkänna Jesus Kristus som världens frälsare kan inte vara exklusivt utan
tvärtom.
Om han verkligen är Gud, Ordet i vilket allting blev skapat, kan han inte
har kommit, dött och uppstått bara för dem som tror på honom, utan
för alla människor i alla tidsålder.
Hur
denna frälsning når alla människor är Guds stora hemlighet.
Vi
för vår del kan bara vittna, på ett ödmjukt sätt, om den gåva Gud har gett oss, om
hans stora inklusiva kärlek för alla
människor. Vi låter sanningens ljus lysa över vårt mörker och så småningom skingra det,
Vi låter sanningen hela och utvidga vårt hjärta, så att vi inte längre kan tänka: ”vi” och ”de”.
Detta
är en smärtsam kamp, som vi inte utkämpar för oss själva, utan även för andra,
okända,
för
ingen lever för sig själv. om vi lever, lever vi för Kristus och dör med honom.
”Och han har dött för alla, för att de som lever inte mer skall leva för sin egen skull utan
för honom som dog och uppväcktes för dem.” 1 Kor 5:15
3 kommentarer:
Tack!
Jag satt just och tänkte på det i kyrkan i dag.
Tack, kära sr Veronica, för detta väl genomtänkta och mycket välformulerade inlägg.
Ja, "Korsets hemlighetsfulla Ljus" vittnar om någonting BORTOM postmodernismens sockervaddsliknande, variationsrika och konsumentvänliga dimslöjor - det vittnar om någonting BORTOM som även FÖRPLIKTIGAR..
Tack Sr Veronica!
Jag tror tyvärr att vår strävan att vara inklusiv istället kan bli exklusiv. När vi kristna vill anpassa budskapet för att det inte ska låta "obekvämt" sviker vi inte bara vår Herre och oss själva, utan även alla de sökande, hungrande själar som också längtar efter att komma hem.
Sophia-Stina
Skicka en kommentar