I dag saligförklaras påven Johannes Paulus II

Idag gläds hela katolska kyrkan. Den älskade påven Johannes Paulus II blir saligförklarad i Rom. Det kan kanske vara bra med en liten förklaring för att andra kristna, våra syskon i den kristna familjen, ska kunna glädja sig med oss!
Saligförklaringen är en etapp mot helgonförklaringen. Varför ska kyrkan helgonförklara människor? Vilken makt har hon att göra detta?

När Johannes Paulus helgonförklaras får han inte en bättre plats i himlen. Kyrkan gör inte honom till helgon, hon bara konstaterar – efter att ha noggrann undersökt hans liv, det han har gjort, det han har skrivit och efter att ha hört de som känt honom - att han har tagit emot den frälsning som Jesus har vunnit åt oss. Han har varit trogen sitt dop i hela sitt liv och blivit helt igenom renat av det. Han har kämpat den goda kampen mot den gamla människan i sig själv. Det som Paulus skriver om i Romarbrevet ”De som är kvar i sin köttsliga natur kan inte behaga Gud. Ni däremot är inte kvar i den utan lever andligt, när nu Guds ande bor i er” (Rom 8:8-9). Hela hans liv har varit ”ett levande och heligt offer som behagar Gud..” (Rom12:12)

Han helgonförklaras inte för sin skull utan för vår skull. Genom att saligförklara honom vill kyrkan uppmuntra oss, väcka vårt hopp. Johannes Paulus har låtit kraften i det gudomliga livet som han fått i dopet förklara honom. Denna ”väldiga styrka som är för oss som tror – samma oerhörda kraft som han med sin makt lät verka i Kristus” (Ef 1:19-20) är oss given. Den är inte förbehållen några – helgonen – utan given åt alla döpta. Vi är alla kallade att leva i vårt dop och att med Andens kraft kämpa mot den gamla människan i oss (vår själviskhet, vår lättja, vårt högmod …) allt det som stänger in oss i oss själva, hindar oss från att ge våra liv och bli oss själva. Vi är alla kallade att bli nya människor.

Detta är ett spännande äventyr, detta är värt kampen! Johannes Paulus liv kan hjälpa oss, inspirera oss. Han har blivit ett helgon i det liv som var hans, vi kan bli det i det liv som är vårt, i vårt eget sammanhang. Han kan bli för oss en broder och en far, inspirera oss, be för oss, trösta oss när vi tycker att det blir för svårt och är nära att ge upp.

Helgonförklaringen är en lovsång och en tacksägelse till Gud som gör stora ting med oss. Med Maria kan vi sjunga.
”Min själ prisar Herrens storhet,
min ande jublar över Gud, min frälsare:
han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.
Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig,
hans namn är heligt”(Luk 1:46-49)